Du var värd det redan från början.

*min kropp och jag under graviditeten
 
Efter tidigare inlägg om hur vi fick reda på att jag var gravid (välj kategori graviditet bredvid för o komma direkt till det) så tänkte jag spinna vidare på det och berätta hur jag och min kropp reagerade på graviditeten !

Fysiskt så fick jag inga större problem ! Min vikt innan graviditeten var 55 kg. Min vikt när jag kom in på förlossningen var 69 kg. Jag gick alltså upp 14 kg, och man säger att bebisen, vätskan den lgger i, livmodern osv väger runt 12 kg. Alltså gick jag knappt upp något i övrigt. Jag fick knappt några bristingar alls heller, har två små prickar på en halv centimeter på var sida av magen. Thats it PEPPAR PEPPAR !
DÄREMOT så hade jag EXTREEEEMA KRÄKNINGAR utan o överdriva ! Inte bara i början eller slutet som många får, inte bara morgonen eller kvällen, utan precis exakt hela graviditeten varje dag, hela dagarna ! Jag kunde göra vissa saker för o minska kräkningarna. Tex om jag inte åt tillräckligt ofta kräktes jag mer och om jag inte åt mina kräks piller kräktes jag mer ofta ! Men det värsta av allt var nog att trotts att jag gjorde det jag kunde så kräktes jag ändå allt ifrån 1 till 20 gånger om dagen. Hamnade på sjukhuset en gång med dropp då jag kräktes och kräktes i 2 dagar minst 1 gång per timme... Trotts detta fortsatte jag att jobba tills 2 månader innan beräknad födsel ( då fick jag gå hem pga att jag jobbade själv mycket och fick inte bära så tungt när varor kom osv). Som tur va jobbade jag ju i en liten klädbutik så jag hade toaletten nära hela tiden och fick helt enkelt kräkas emellan kunderna... Under 3 veckor hade jag butiken själv då bossen var i Italien men även detta klara jag. Hade fått blivit sjukskriven om jag velat, men envis och rastlös som man är så kände jag att jag var tvungen att fortsätta jobba. Jag är faktiskt stolt över mig själv att jag orkade kräkas i 10 månader, orkade jobba och ändå i stort sett aldrig klagade ! Allt för jag visste att de skulle va värt det. Lions sparkar i magen, känna hans hicka, köpa hans saker, allt sånt gjorde kräkningarna till ett piss i havet helt enkelt! I slutet hade jag även bäckenbottenlossning (ont i ljumskarna skulle man kunna beskriva det som) men detta besvärade mig inte speciellt. Dessutom var jag på väldigt bra humör hela tiden, inga hormonsvängningar alls utöver de vanliga hehe!
Efter 10 månaders kräkningar kom han som gjorde att allt det kändes som en piss i havet :)


 
 
 

Du är den finaste jag vet.

Tänkte lägga in ett första inlägg om min graviditet, eller snarare hur vi fick reda på att jag var gravid och allt runt det :).
 
Kan börja med att avslöja att vi planerade inte att få barn, inte just då iallafall utan bara pratat löst om att vi skulle skaffa barn om något år eller två. Jag jobbade heltid på en klädesbutik i stan (Linköping). Hade mått lite illa hela veckan på jobbet, så när jag sa till en kompis på torsdagen hur jag mådde så skämtade han och sa "du kanske är gravid". Hehe tänkte jag. På fredag morgonen den 24 maj så mådde jag illa igen så jag bestämde mig för att testa mig iallafall, bara för att ! Gjorde testet sen gick jag runt i lägenheten och gjorde ordning mig för jobbet, och glömde bort testet, så säker var jag på att jag inte var gravid ! Går in på toaletten och ser testet, TVÅ sträck.. Börjar direkt tänka "nej men på detta test kanske två sträck betyder inte gravid" Men två sträck betydde gravid ! Ringde mamma på en gång och hade världens högsta puls, hade nog inte riktigt fattat vad som hänt yrade runt som en höna i lägenheten ! Så jag åkte till jobbet, tog två test till men alla visade samma sak ! Dem 8 timmar jag jobbade den dagen va dem längsta någonsin ! För jag hade bestämmt mig för att jag ville berätta för Adde mellan fyra ögon då jag inte visste hur han skulle reagera. Dessutom va han på jobbet. När jag kommer hem är det fullt av kompisar i lägenheten, så när vi ska gå och handla till kvällen ber jag dem andra gå i förväg. Addes reaktion var att han började skratta, och testade att säga "pappa Adde" ungefär. Sedan bestämde vi oss för att inte prata om det på en vecka, utan båda skulle få tänka var för sig utan att påverka varandra. Vi ville inte ta något förhastat beslut då det är ganska mycket att ta in på en gång, men tillslut vart det en självklarhet. Någon vecka senare hade vi bestämt oss att vi skulle behålla. Både hade jobb, stadigt förhållande, en lägenhet på 83 kvadrat osv fanns inte så mycket att tveka på :) Och det är det bästa beslutet vi någonsin tagit. Världens finaste Lion, mamma och pappa älskar dig <3
 
 


 

RSS 2.0